Hej där. Har nu för första gången på länge läst igenom min egna blogg. Och gud vad hatisk och arg jag låter ibland. Men det är inte med flit! Visst är jag inne i en period där jag ser allt med mörka ögon och det är väl det som är problemet. Så mycket har hänt på så kort tid. Vissa saker till det bättre och vissa till det sämre. Jag har lärt mig av mina misstag och just nu står jag mitt emellan något som jag inte vet hur jag ska hantera. Om den ena vägen är bäst, eller om den andra är. Mina tankar är som ett enda stort krig och jag vet inte vems parti jag står för och är på. Och förutom det kanske jag ska tillägga att Katrineholm är en bra stad ändå, även fast man lätt klankar ner på den. Med bra invånare och ja.. Allt är faktiskt rätt bra ändå. Katrineholm kommer ju alltid att vara hem. Hemma liksom. Men visst är det litet och även här har vi våra så kallade svarta får.